Man möts då och då av änglar i vardagen. Dag 2 efter mkp hade jag fortfarande väldigt ont i magen. Jag ville se så bwbis fortfarande levde. Jag fick då remiss av läkaren på mvc till ultraljudsbarnmorskorna i Liljeholmen. Mitt tidigare besök där var när vi gjorde kub testet. Den bm var nervös och lite kort. Vi fick ingen bra kontakt. Jag hade med mig mamma då Kristoffer var på jobbet. Jag ville bara se så att han/hon levde. Denna bm var så otroligt varm och härlig. Hon tog sig tid med oss och vi såg ju fort att bebis sprattlade och mådde bra. Jag känner mig ganska ofta som en orolig och resurskrävande person för sjukvården med mina ul besök. Hon berättade att hon gjorde 18 ultraljud med sin son. Det betyder så mycket när en bm säger så. Jagberättade även om den något empatilösa och kalla läkaren som gjorde mkp. Hon frågade direkt om det var xxxx och det var det. Hon hade tydligen varit chef på fosterdiagnostik på Karolinska. Vi fick titta länge på bebis. Jag har bett att få henne på rulet. Fantastiska människa!
